Social skiktning kan alltså handla om skillnader i samhället mellan demografiska grupper såsom kvinnor och män, unga och gamla, och mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Men det kan också handla om skillnader mellan grupper i samhället vad gäller utbildning, yrken, makt eller status.

Inom sociologin studeras social skiktning som ett samhällsfenomen av intresse i sig eftersom samhällets skiktning säger något om förhållandena för människorna som lever i samhället. Exempel på forskning där skiktning studeras som en indikation av intresse i sig själv är när sociologer gör jämförelser mellan länder avseende andelen kvinnor på ledande positioner eller studier av hur män och kvinnor fördelar sig i olika yrken på arbetsmarknaden.

Sociologer studerar även hur sociala skillnader samverkar med andra samhällsfenomen. Två exempel är forskning om hur skillnader i status och resurser samvarierar med skillnader i hälsa, och hur föräldrars yrke samvarierar med barns val att läsa vidare på högskola och universitet.

På sociologiska institutionen kan du ta del av teorier och forskning om social skiktning i våra kurser ”Makt och social skiktning” och ”Social skiktning och arbetsmarknad”.