Juho Härkönen. Foto: Stockholms universitet
Juho Härkönen. Foto: Stockholms universitet

– Effekten av separationer på barns betyg är större i grupper där separationer är ovanliga. Och tvärtom, där skilsmässor är vanliga påverkas barnens betyg i mindre utsträckning, säger Juho Härkönen, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen.

I studien, som består av elever födda i Sverige 1995-1996 med ursprung i tio stora invandrargrupper och i Sverige, har forskarna jämfört barnens slutbetyg från nionde klass och om de gått ut nian med fullständiga betyg. Den negativa effekten på barnens betyg visade sig vara störst för de barn vars mamma är född i Bosnien-Hercegovina. I den gruppen är skilsmässor också mindre vanliga - bara 15 procent av de barnen har separerade föräldrar, att jämföra med lite drygt 30 procent för barn med en mamma född i Sverige.

– I de grupper där skilsmässor eller separationer är mindre vanliga är tröskeln att gå skilda vägar högre. Då kan man anta att de här föräldrarna har haft värre konflikter eller konflikter under en längre tid innan de skiljer sig, vilket påverkar barnens betyg negativt, säger Juho Härkönen.

Separationer blir här en fingervisning om andra problem i familjelivet, som kan vara betydelsefulla för skolbetygen. Juho Härkönen betonar att förklaringen kan finnas just i den typen av bakomliggande faktorer, och inte i något gruppspecifikt.

Den grupp barn som påverkas minst av skilsmässor är barn med en mamma född i Chile. Här är skilsmässor också vanliga, nära hälften av barnen i gruppen har separerade föräldrar.

– En tolkning är att i den gruppen blir det en mindre skillnad mellan icke-separerade och separerade föräldrar. Om tröskeln att separera blir lägre är det inte bara de som har jättehög konfliktnivå som skiljer sig, utan också många andra, säger Juho Härkönen.

Att barn till separerade föräldrar generellt har lägre betyg är känt sedan tidigare, men det som är mest intressant att undersöka är den stora variationen i hur barn påverkas, menar han. Varför de påverkas olika mycket är viktigt att identifiera för att motverka ojämlika skolresultat.

– Det är viktigt inte minst för skolan och inom barnomsorgen att veta vilka konsekvenser separationer får för olika familjer, för att se om det är något man kan göra åt det, säger Juho Härkönen.

Mer om forskningen

Studien “Parental Separation and School Performance Among Children of Immigrant Mothers in Sweden” är författad av Jeylan Erman och Juho Härkönen. Ursprung definieras här som var mamman är född någonstans, och här ingår Sverige, Bosnien-Hercegovina, övriga före detta Jugoslavien, Chile, regionen Östafrika (Djibouti, Eritrea, Somalien, Sudan och Etiopien), Finland, Iran, Irak, Polen och Turkiet.