Foto: Mostphotos.
Foto: Mostphotos.

– Våra resultat tyder på att föräldrar investerar mer i barn födda tidigare i syskonskaran, än i dem som föds senare. Det skapar skillnader i förmåga och ambitioner mellan syskon, även inom familjen, säger Kieron Barclay, en av forskarna bakom studien vid MPDR och forskare vid Sociologiska institutionen.

De nya fynden publiceras i tidskriften Social Forces tillsammans med Martin Hällsten, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Mikko Myrskylä, Max Planck-institute. Studien bygger på svenska registerdata över familjer där minst två syskon har sökt till en universitetsutbildning. Totalt ingår 146 000 elever födda mellan 1982-1990, som gått på universitetet år 2001-2012, i analysen.

Tidigare forskning har visat att småsyskon har lägre utbildning och tjänar mindre pengar än förstfödda. I den nya studien har man därför undersökt skillnader i val av universitetsämne mellan personer i Sverige med olika plats i syskonskaran, och kopplat det till deras inkomst. Studien visar att valet av universitetsämne förklarar hälften av klyftan i deras långsiktiga inkomster.

– De skillnader vi såg handlar dock inte om en ensidig skillnad mellan förstfödda och alla andra syskon i syskonskaran. Till exempel är andra barnet i syskonskaran mindre benäget att studera medicin än det förstfödda, medan tredje barnet i sin tur är mindre benäget att studera medicin än det andra, säger Kieron Barclay.        

I relativa termer har andra barnet i syskonskaran 27 procents mindre sannolikhet än förstfödda att söka universitetsutbildningar inom medicin. Skillnaden mellan förstfödda och syskon nummer tre var 54 procent.

Forskningen visar också att den relativa sannolikheten att studera konstprogram var 27 procent högre för andra syskonet i familjen än för förstfödda, medan skillnaden var 36 procent mellan tredje syskonet och det förstfödda.

– Skillnader mellan syskon i valet av universitetsutbildning är inte bara en följd av att förstfödda har bättre betyg i skolan. När vi kontrollerade för betyg från gymnasieskolan, fanns skillnaderna vad gäller utbildningsval till stor del kvar. Detta tyder på att hemmiljöerna bildar attityder och preferenser som går utöver barnens akademiska förmåga, säger Kieron Barclay.

Även om den nya studien inte handlar om själva orsaken till varför de här skillnaderna uppstår, är en möjlig tolkning att föräldrarna spelar en avgörande roll.

– Förstfödda drar nytta av föräldrarnas uppmärksamhet så länge de är enda barnet hemma. Detta ger dem ett försprång, säger Mikko Myrskylä.

Mer om forskningen

Kieron Barclay, Martin Hällsten, Mikko Myrskylä: "Birth order and college major in Sweden, Social Forces," DOI 10.1093/sf/sox069

För mer information: Kieron Barclay, barclay@demogr.mpg.de, tfn +49 (0)381 2081-143

Nyheten publicerades ursprungligen 14/11-2017 på engelska här.