Tina Goldschmidt. Foto: Leila Zoubir / Stockholms universitet
Tina Goldschmidt. Foto: Leila Zoubir / Stockholms universitet

– Ju högre andel arbetslösa utlandsfödda i ett bostadsområde, desto högre är sannolikheten att svenskfödda personer där har så kallade ”välfärdschauvinistiska” attityder, säger Tina Goldschmidt, nybliven doktorand i sociologi vid Sociologiska institutionen.

Välfärdschauvinism handlar om uppfattningen om att det finns en konflikt eller en trade-off mellan att använda skattepengar på utlandsfödda personer, och att spendera dem på personer födda i Sverige. Begreppet handlar om huruvida utlandsfödda ska inkluderas i socialförsäkringssystemet, som A-kassa, allmän sjukvård och pensioner.

Studien, skriven tillsammans med Jens Rydgren, undersöker hur pass välfärdschauvinistiska svenskfödda blir ifall de exponeras för arbetslösa utlandsfödda, som därmed kan vara i behov av stöd som finansieras via skatter. Studien undersöker också kopplingen mellan svenskföddas välfärdschauvinism givet att det finns utlandsfödda på deras arbetsplats.

– Inom bostadsområden kan det finnas färre möjligheter till den nära kontakt som minskar fördomar mellan svenskar och invandrare än på arbetsplatser. Samtidigt kan arbetsplatser innebära konkurrens människor emellan, som i sin tur kan leda till mer välfärdschauvinism, säger Tina Goldschmidt.

Studien visar att endast en av fem svenskfödda som inte har några arbetslösa utlandsfödda i sitt grannskap, har välfärdschauvinistiska åsikter eller värderingar. Men när en kritisk andel av grannskapets invånare är utlandsfödda som saknar jobb, har så många som fyra av fem svenskar i området de attityderna.

Däremot verkar exponering och potentiell konkurrens på arbetsplatsen inte göra svenskfödda mer välfärdschauvinistiska. Detta oavsett om deras kollegor är EU-medborgare eller kommer från länder längre bort från Sverige.

 

– Det här pekar på att debatten borde skifta fokus till att ta reda på varför många invandrargrupper är relativt lågt integrerade på arbetsmarknaden. Debatten måste fokusera på hur den situationen kan ändras för att minska negativa attityder från majoritetssvenskar, säger Tina Goldschmidt.

Uppfattningen att det existerar en trade-off mellan att spendera pengar på svenskfödda och utlandsfödda finns i många delar av det politiska landskapet - inte bara bland högerradikala. Ett välkänt exempel är när förre statsministern Fredrik Reinfeldt höll sitt ”öppna era hjärtan” -tal i augusti 2014. Där angav han kostnaden för att ta hand om flyktingar som ett av skälen till att regeringen inte kunde ge några fler löften om utgifter före valet senare det året: ”Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod, om att öppna era hjärtan för att se människor i stark stress med hot mot det egna livet som flyr, flyr mot Europa, flyr mot frihet, flyr mot bättre förhållanden.”

– Hans avsikt var ju inte att säga ”bli upprörd över invandrarna.” Men underförstått handlade det om samma trade-off, säger Tina Goldschmidt.

Mer om forskningen

Studien "Social Distance, Immigrant Integration and Welfare Chauvinism in Sweden" av Tina Goldschmidt och Jens Rydgren grundar sig på data från “Swedish Social Networks and Xenophobia Survey” och är en av fyra studier i avhandlingen “Immigration, Social Cohesion, and the Welfare State: Studies on Ethnic Diversity in Germany and Sweden”.

För mer information: kontakta Tina Goldschmidt via e-post (på engelska eller tyska), tina.goldschmidt@sociology.su.se, tele: +49 30 25491 454