Olof Östergren. Foto: Stockholms universitet
Olof Östergren. Foto: Stockholms universitet

– För kvinnor i Sverige som bara har grundskoleutbildning har livslängden i princip legat still under 20-30 år, men för andra sociala grupper har den ökat. Rökning är en väldigt stor del av det här mönstret, säger Olof Östergren, forskare i sociologi vid Stockholms universitet.

Studien bygger på data från dödsorsaksregistret och utbildningsregistret för alla svenskar i åldrarna 30-74 år mellan åren 1991 och 2008. Forskningen visar att ojämlikheten i livslängd mellan olika grupper har ökat under perioden bland kvinnor.

Statistiken visar att den förväntade livslängden bland kvinnor med grundskoleutbildning ökade med lite över en månad mellan åren 1991 och 2008, medan motsvarande siffra för kvinnor med universitetsexamen var fem månader. Räknar man bort de som dör på grund av rökning är ökningen fyra månader bland lågutbildade, och strax över fem månader bland högutbildade. För lågutbildade kvinnor innebär det alltså tre månader som livslängden hade kunnat öka om de inte rökt.  

– Skillnaderna kan verka små men när det handlar om förväntad livslängd är det här dramatiska siffror. Dödsfall som beror på rökning är mer än tre gånger vanligare bland kvinnor med grundskoleutbildning än bland kvinnor med universitetsexamen, säger Olof Östergren.

– Trots en ambitiös välfärdspolitik är de sociala hälsoklyftorna inte mindre i Sverige än i andra länder, och klyftorna ökar snabbare i Sverige än internationellt. Alkoholkonsumtion och rökning har lyfts fram som bidragande faktorer till det här mönstret. Min forskning ger stöd åt den bilden, säger Olof Östergren.

Dödligheten till följd av rökning i Sverige har gått ned bland män och gått upp bland kvinnor, och då särskilt bland kvinnor med grundskoleutbildning. En möjlig förklaring till varför männen kommer lindrigare undan tobakens skadeverkningar är snus. Snus är inte lika farligt som rökning, samtidigt som det är vanligare att män snusar än att kvinnor gör det.

– Tidigare forskning har visat att människor med en pressad livssituation kan ha svårare att sluta med ett beteenden som är farliga för hälsan som rökning. Dels försöker färre av dem sluta röka, och dels har man sett att människor med färre ekonomiska och sociala resurser har mindre chans att bryta beroendet, säger Olof Östergren.

En pressad livssituation kan dessutom göra kroppen mer mottaglig för skadeverkningar från tobak och alkohol. Det innebär att skillnader i dödlighet beror både på skillnader i beteende, och på skillnader i social och ekonomisk utsatthet. Utbildning ger å andra sidan tillgång till bättre arbetsmiljöer, högre status på arbetsmarknaden, mer kontroll över arbetssituationen och högre inkomster. Avhandlingen visar dessutom att för människor med låga inkomster är utbildning särskilt viktigt för hälsan.

– Teorin bakom det är att ju mindre ekonomiska resurser en person har, desto viktigare blir det hur de resurserna spenderas. Utbildning främjar effektivitet och god resurshantering, och det gör att högutbildade grupper kan använda alla sina medel för att förbättra hälsan. Därför blir utbildning särskilt viktig vid låga inkomster. Utbildning är alltid bra för hälsan, säger Olof Östergren.

För mer information

Olof Östergren, Sociologiska institutionen och Centre for Health Equity Studies, CHESS

tfn 08-16 36 40, olof.ostergren@chess.su.se

Mer om forskningen

Studien ”The contribution of alcohol consumption and smoking to educational inequalities in life expectancy among Swedish men and women during 1991–2008” är en del av avhandlingen ”Understanding the Educational Gradient in Mortality”.

Följ oss på Facebook