Skellefteå Landskyrka och kyrkogård 2011. Foto: Mostphotos
Skellefteå Landskyrka och kyrkogård 2011. Foto: Mostphotos

Genom att använda registerdata från mitten av 1800-talet undersökte vi (Martin Kolk och Martin Hällsten) kvinnor och män födda 1860-1879 i Skellefteå och ställde frågan hur många av deras barnbarnsbarn som hade en universitetsutbildning. Detta var möjligt genom att koppla ihop husförhörslängder, födelse- och dopböcker, och församlingsböcker från Skellefteåregionen med anonymiserade administrativa register från SCB. På så sätt kunde vi följa de äldre generationerna via deras nu levande släktingar över hela Sverige.

Den här studien tyder på att tidigare generationers levnadsvillkor påverkar nu levande släktingars livschanser. Det finns ett tydligt samband mellan det yrke som en person född på mitten av 1800-talet hade, och hur stor andel av dess barnbarnsbarn som har en universitetsutbildning. Andelen barnbarnsbarn med universitetsutbildning var 10 procent högre bland kvinnor och män med yrken med högst status – i huvudsak kvinnor och män som var statstjänstemän, arbetade för kyrkan eller var lärare födda 1860-1879, jämfört med män och kvinnor som var icke-jordägande lantbruksarbetare. Läs mer här!