Anton Andersson. Foto: Stockholms universitet
Anton Andersson. Foto: Stockholms universitet

– Framförallt är det möjligheten att flytta in i andrahandslägenheter som skiljer sig åt. Men också försäljningar av bostäder och förstahandskontrakt förmedlas i viss utsträckning genom personliga kontakter, säger Anton Andersson, nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen.

Nästan var fjärde ung vuxen hittar sin bostad genom sociala kontakter, vilket innebär att sociala nätverk blir en viktig grund för social skiktning.

Studien baseras på intervjuer med totalt 2,244 individer spridda över Sverige, som vid intervjutillfället var 22 år gamla. Resultaten visar att både socialt kapital, som i det här fallet syftar på de resurser människor kan nå genom sina sociala nätverk, och eget ekonomisk kapital gör det lättare för unga att flytta hemifrån. Dock verkar barn till höginkomsttagare vid 22-års ålder inte vara mer benägna att flytta hemifrån. Samtidigt köper de oftare en bostad istället för att hyra.

Däremot är pengar mindre viktigt för möjligheten att hitta andrahandsboende, där socialt kapital istället alltså spelar stor roll. Sannolikheten att bo i en andrahandslägenhet är dubbelt så stor för dem med mycket högt socialt kapital, jämfört med dem med mycket lågt socialt kapital (8% jämfört med 4%).

34 % av dem som har mycket lågt socialt kapital bor hemma, medan motsvarande siffra för de som har mycket högt socialt kapital är 27 %. Det innebär att det är 26 % högre risk att de med mycket lågt socialt kapital bor hemma, jämfört med dem med mycket högt sådant.

– Det som ett brett kontaktnät kan ge när det kommer till bostäder, är framförallt information om lediga lägenheter, både online och offline, men också att många vet att du är en person att lita på, säger Anton Andersson

Eftersom alla unga inte har tillgång till de här kontakterna i samma utsträckning kan deras livschanser påverkas negativt även på andra områden i livet. Detta eftersom en flytt hemifrån även kan vara ett sätt att exempelvis komma till en bättre arbetsmarknad eller börja studera.

– En annan tänkbar konsekvens är att det kan uppstå en segregering med avseende på sociala nätverk, där de som har sämre nätverk lämnas i mindre attraktiva områden, säger Anton Andersson.

Mer om forskningen

Studien ”Nest leaving and social capital: channels, housing tenures and resources”, författad av Anton Andersson, är en av fyra studier i avhandlingen ”Networks and Succes – Acces and Use of Social Capital among Young Adults in Sweden. Studien är baserad på data från forskningsprojektet LIFEINCON. Fotnot: Mycket högt socialt kapital definieras här som 90 percentilen, och mycket lågt socialt kapital som 10 percentilen.

För mer information: Anton Andersson, anton.andersson@sociology.su.se tfn 08-16 10 57