Project leader

Matthew Wallace

Participants

Siddartha Aradhya, Sol Juarez, Sven Drefahl, Gunnar Andersson

Funding source

Forte

Project details

2020-01-01 to 2022-12-31

Description

In English

Inequality in the length of life is the most fundamental of all inequality, but has been overlooked in the
study of international migrants. This is because such disparities arise from the conditions in which people
are born, grow, live work and age. For migrants, this represents a complex mix of their previous (and
often advantageous) conditions in the origin country, the (selective) migration process, and current (and
often disadvantageous) conditions in the host country.

Given that the first two stages of the migrant life
course are theorised to provide protective lagged effects against the latter one, it becomes difficult to
determine the extent of inequality that migrants experience in the host country. On the other hand, their
descendants are born, grow, live work and age in the host country. Unlike their parents, they experience
early and adult life conditions in one country and do not experience migration.

We benefit from this by
examining lifespan inequality among migrants, their descendants and ancestral Swedes, focusing on
descendants as a way to more accurately capture the extent of inequality experienced by
migrant populations.

No Swedish studies have directly compared these groups, although a handful of 
European studies show that the mortality advantage experienced by migrants is not transferred to their
descendants. However, these studies only compare total populations of first- and second-generation. We
 will be significantly more specific by comparing parents to children and studying the role of parental
factors in the length of their children’s lives.

This intergenerational perspective will offer a richer, more
tangible insight into lifespan inequality and show how the conditions of one generation can influence the
lifespan inequality of the next. We will implement state-of-the-art statistical methods on the national
registers to offer a powerful overview of lifespan inequality in Sweden and provide reliable new evidence
to policy makers.

In Swedish 

Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det 
finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika
migrationsbakgrund. Migranter påverkas både av förhållanden i sina ursprungsländer och de i det land de
flyttat till, detta gör det svårt att studera vilka faktorer i Sverige som kan tänkas påverka invandrares
medellivslängd i vårt land.

För de som föds i Sverige men har en utrikes bakgrund gäller inte detta. Vi
 drar nytta av det genom att studera dödlighet och livslängd mellan utrikesfödda från olika länder,
sverigefödda med olika utrikes bakgrund och sverigefödda med svensk bakgrund. Forskning från andra
länder visar att migranter ofta har lägre dödlighet än icke-migranter men att dessa fördelar oftast inte
överförs till den s k andra generationen.

Tidigare forskning har baserats på olika totalpopulationer av
migranter och andra generationens invånare; vi kommer att vara betydligt mer specifika genom att direkt
länka dödlighetsförhållanden mellan individer i olika generationer och studera hur föräldrars egenskaper
kan tänkas påverka deras barns dödlighet och livslängd.

Vår design kan därför ge betydligt bättre insikt
om hur olika intergenerationella förhållanden påverkar olikheter i dödlighet och livslängd mellan olika
befolkningsgrupper. Vårt projekt bygger på analyser av svenska registerdata och syftar till att ge bättre
beslutsunderlag för beslutsfattare i Sverige.