Maria Brandén. Foto: Clément Morin/Stockholms universitet.
Maria Brandén. Foto: Clément Morin/Stockholms universitet.

– Äldre människor som bor med någon i arbetsför ålder, det vill säga med någon under 66 år, har mycket högre risk att dö att dö i covid-19. De resultaten består även efter att vi har tagit hänsyn till inkomst, födelseland, utbildning och annan dödlighet i den gruppen, säger Maria Brandén, huvudförfattare till studien och docent i sociologi vid Sociologiska institutionen och Stockholms universitets demografiska avdelning samt vid Institutet för Analytisk Sociologi, Linköpings universitet. 

Det är alltså inte så att de äldre som bor med yngre personer i allmänhet dör tidigare än andra äldre, utan det är specifikt covid-19-dödligheten som är högre i gruppen som bor i flergenerationsboende. I gruppen ingår alla äldre i Stockholms län som delar hushåll med någon i arbetsför ålder, vilket kan vara både någon från samma familj och någon som inte tillhör familjen. 

– Det har ju diskuterats i samhällsdebatten att det är farligt att bo över generationsgränserna, och det kan vi bevisa i studien att det är, vilket gör resultaten viktiga i sig. Förklaringen till den ökade dödligheten i covid-19 kan helt enkelt ligga i att dessa äldre har större risk att utsättas för viruset av personerna i arbetsför ålder som de bor med, jämfört med de äldre som bor med andra äldre, säger Maria Brandén.  

Trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre – men däremot äldreboende

Utifrån den här studien kan forskarna däremot inte säga att trångboddhet har någon direkt effekt på ökad risk att dö i covid-19 för äldre. De äldre som bor trångt har visserligen högre dödlighet i covid-19 – men de har också högre dödlighet av alla andra orsaker. 

– Det tyder på att det inte är en covid-19-effekt utan det kanske är så att de äldre som bor trångt oftare har dålig hälsa. Det förvånade mig lite, att trångboddhet i sig inte gav någon direkt ökad risk att dö av covid-19 för den här gruppen, säger Maria Brandén. 

Äldre som bor ensamma i eget boende, alltså inte på äldreboende, har också högre risk att dö i covid-19, jämfört med äldre som bor med andra äldre. Men gruppen som bor ensam har också högre dödlighet av andra orsaker, vilket tyder på att det inte är en covid-19-effekt i det fallet heller. 

Studien bekräftar också det som rapporterats i medierna, nämligen att risken att dö i covid-19 är högre för de som bor på äldreboende jämfört med de som bor i vanligt hushåll – hela fyra gånger högre. På äldreboende är dock risken att dö av andra orsaker också starkt förhöjd, vilket brukar förklaras med att de som bor på äldreboende i Sverige har väldigt dålig hälsa. 

– Vår tolkning är därför att bara en liten del av den ökade dödligheten för den gruppen kan förklaras av covid-19, säger Maria Brandén.  

Mer om forskningen

Maria Brandén, Siddartha Aradhya, Martin Kolk, Juho Härkönen, Sven Drefahl, Bo Malmberg, Mikael Rostila, Agneta Cederström, Gunnar Andersson, Eleonora Mussino, ”Residential context and COVID-19 mortality among adults aged 70 years and older in Stockholm: a population-based, observational study using individual-level data”, Lancet Healthy Longevity, DOI: https://doi.org/10.1016/S2666-7568(20)30016-7

Fakta: Så gjordes studien

Forskarna har undersökt hur dödligheten i covid-19 ser ut för samtliga från 70 år och uppåt i befolkningen i Stockholms län fram till och med 7 maj 2020. Totalt bodde 274 712 individer i den åldersgruppen i länet under studieperioden, och av dessa bodde 38 500 personer med någon i arbetsför ålder, det vill säga med någon under 66 år.

Sammanlagt dog 1301 personer som var 70 år eller äldre av covid-19 i Stockholms län, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. 200 av de som dog av covid-19 i denna åldersgrupp bodde med någon under 66 år. 

Forskarna har kombinerat data på dödsfallen med uppgifter från statistikmyndigheten SCB på födelseland, inkomst, utbildningsnivå, ålder på eventuella medboende i hushållet och vilken typ av boende (vanligt hushåll eller äldreboende) personerna bodde i. 

Forskningen finansieras av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och Riksbankens Jubileumsfond.