Ann-Zofie Duvander. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
Ann-Zofie Duvander. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– Det viktigaste med boken är att den både har med nya studier om länder som Mexiko och Kina, som nyligen gjort reformer i föräldraförsäkringen, och att vi som forskare samtidigt diskuterar hur en bra föräldraledighet ska se ut i framtiden, säger Ann-Zofie Duvander, som forskar om föräldraledighet och dess konsekvenser.    

Boken, ”Parental Leave and Beyond – Recent International Developments, Current Issues and Future Directions”, har kommit till tack vare nätverket International Network on Leave Policies and Research (se vidare leavenetwork.org). Detta nätverk består av internationella forskare som ses varje år för att diskutera och följa utvecklingen av föräldraledighet i världen.

Hur föräldraförsäkringen är utformad skiljer sig mycket åt i olika länder och olika drivkrafter har varit viktiga i olika länder. Ett land som sticker ut med en stark utveckling i jämförelse med andra är enligt Ann-Zofie Duvander Japan. Där har en lika generös föräldraförsäkring som i Sverige nyligen införts som idag täcker båda föräldrarna. Trots det tar väldigt få pappor ut föräldraledighet där. I Storbritannien har utvecklingen å andra sidan på många sätt stått still sedan 70-talet.

Föräldraförsäkringen är i de flesta länder baserad på förälderns tidigare inkomst, men till olika grad i olika länder. Sverige är här enligt Ann-Zofie Duvander ett typexempel på hög inkomstersättning på närmare 80 procent, och detta ses ofta som positivt för jämställdheten. 

– Den svenska politikens mål är att pappan och mamman ska dela på föräldrapenningen. De som verkligen gör det är främst höginkomsttagare, där många är statligt anställda med goda villkor. Andra grupper kan ha svårare att använda sig av flexibiliteten i försäkringen, och ekonomiska begränsningar kan också vara viktigare för hur föräldrarna delar ledigheten säger Ann-Zofie Duvander. 

Hon pekar på att en viktig och rolig aspekt med boken är diskussionen om hur framtiden ska se ut. Hur ska vi se på det här familjepolitiska området som föräldraledigheten tillhör? Bör ledighet vara möjligt också senare i livet för andra behov än att ta hand om nyfödda barn?

I Sverige har föräldraförsäkringen över tid förändrats så att exempelvis även samkönade par fått tillgänglighet. 

– Samtidigt bygger försäkringen på ett slags stel och förlegad idé om hur arbetsmarknaden ser ut: en förälder får ersättning bara om hen har jobbat kontinuerligt en längre period, medan arbetsmarknaden i ökande grad tillåter olika typer av arbetssituationer som ofta är tillfälliga. Motsvarar då föräldraförsäkringen de behov som finns? Vad och vem ska föräldraledigheten egentligen täcka? Kan försäkringen ses i samband med andra typer av behov som att vårda en förälder eller en sjuk partner? säger Ann-Zofie Duvander. 

Det finns dock en risk med att utveckla och utöka föräldraförsäkring till andra behov om den då går ifrån modellen med inkomstbortfall, menar hon. 

– Det är väldigt lätt att det blir ett slags kvinnofälla. Om föräldraledigheten blir sämre betald, eller om man frångår försäkringsprincipen om inkomstbortfall finns en risk att ojämställdheten ökar i användningen. Självklart betyder föräldraförsäkringens utformning något för klass också, där både arbetsposition och inkomst är viktiga för att kunna använda försäkringen flexibelt, menar Ann-Zofie Duvander.  

– Man kan till exempel dra paralleller till diskussionen om att införa basinkomst –vilket också skulle ha konsekvenser för jämlikhet och jämställdhet på arbetsmarknaden. Boken har författare från ett flertal olika länder och discipliner och de här frågorna diskuteras från olika vinklar, säger Ann-Zofie Duvander.

Mer om forskningen:

Moss, Peter, Ann-Zofie Duvander, Alison Koslowski (eds.)."Parental Leave and Beyond – Recent International Developments, Current Issues and Future Directions". Policy Press, 2019.

Läs mer om boken i ett blogginlägg av medredaktören Peter Moss här.