Siddartha Aradhya. Foto: Stockholms universitet
Siddartha Aradhya. Foto: Stockholms universitet

– Utlandsfödda i Sverige har en högre dödlighet i covid-19 än infödda svenskar, det har tidigare forskning visat. I den allmänna debatten har det föreslagits att språkbarriärer, brist på kunskaper om sjukvården eller bristande förståelse för rekommendationerna kring covid-19 kan vara bland de främsta förklaringarna till överdödligheten bland utlandsfödda, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Stockholms universitet demografiska avdelning, Sociologiska institutionen och förstaförfattare till studien.

För att undersöka om de här förklaringarna håller, analyserade forskarna personer i ”mixade par”, alltså utlandsfödda som är gifta eller sambos med svenskfödda. Forskarna jämförde dödligheten mellan par där den ena var utlandsfödd och den andra svenskfödd, med par där båda var svenskfödda och par där båda var utlandsfödda. Uppgifterna om huruvida personerna i studien var födda i Sverige eller utomlands fick de med hjälp av statistik från svenska myndigheter.

Att de specifikt valde att undersöka mixade par beror på att när en utlandsfödd gifter sig eller blir sambo med en svenskfödd, är det starkt kopplat till bättre språkkunskaper, bättre kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet och till hur den etniska sammansättningen av ens sociala krets ser ut. Detta enligt tidigare forskning.

Sol Juarez. Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet
Sol Juárez. Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet

– Att analysera mixade par är därför idealiskt för att utvärdera vilken roll bristande språkkunskaper och sämre kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet spelar för dödligheten i covid-19. Detta gäller särskilt i en svensk kontext där strategin från myndigheterna var att förlita sig på rekommendationer till allmänheten för att begränsa pandemin, säger Sol Juárez, docent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Studien visar att jämfört med par där båda parter var svenskfödda, hade såväl mixade par som par där båda var utlandsfödda en högre dödlighet i covid-19. Detta gäller utlandsfödda från både låg-, medel- och höginkomstländer, och efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som utbildning, inkomst, bostadsförhållanden och hur hög andel utlandsfödda som bodde i deras bostadsområde.

– Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad i risken för dödlighet i covid-19 mellan utlandsfödda som lever tillsammans med en svenskfödd, och utlandsfödda som lever i par där båda är utlandsfödda. Vår tolkning av det resultatet är att det ger lite eller inget stöd för idén att språkkunskaper eller bristande medvetenhet om hälso- och sjukvårdssystemet kan förklara varför utlandsfödda har en högre dödlighet i covid-19, säger Siddartha Aradhya.

Studien visar också att svenskfödda i mixade par, alltså de som är tillsammans med en utlandsfödd, har högre dödlighet i covid-19 jämfört med svenskfödda som är tillsammans med en annan svenskfödd. Svenskar som är tillsammans med en annan svensk är samtidigt den grupp som har lägst dödlighet.

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– Med tanke på att svenskfödda generellt inte har bristande kunskaper i svenska eller saknar kunskap om hälso- och sjukvårdssystemet, kan det inte heller vara en förklaring till den högre dödligheten bland svenskar i mixade par, säger Eleonora Mussino, docent i demografi och medförfattare till studien.

Så varför har då utlandsfödda och svenskar i mixade par en högre dödlighet i covid-19?

– För tillfället kan vi bara spekulera – de kan ha fler internationella kontakter, påverkas av diskriminering eller vara mer exponerade för pandemin, säger Siddartha Aradhya.

Fakta: Så gjordes studien

Studien bygger på registerdata från statistikmyndigheten SCB och andra myndigheter. Den omfattar alla svenska invånare som var 30 år eller äldre, bodde sambo med en annan vuxen som var minst 30 år, var vid liv den 12 mars 2020 och bosatt i Sverige i december 2019. Forskarna valde att analysera personer som var minst 30 år för att vara säkra på att samboende individer var par och inte kompisar som bodde ihop. Uppföljningsperioden var den 12 mars 2020 fram till den 23 februari 2021.

Forskarna utesluter individer som inte hade bott i Sverige de två föregående åren och personer där uppgifter om födelseland och inkomst saknades för någon av parterna i paren. I studien studerades totalt 3 963 356 individer, varav 18,5% var utlandsfödda. 

Mer om forskningen

Siddartha Aradhya, Maria Brandén, Sven Drefahl, Ognjen Obućina, Gunnar Andersson, Mikael Rostila, Eleonora Mussino, Sol P. Juárez, ”Intermarriage and COVID-19 mortality among immigrants. A population-based cohort study from Sweden”, BMJ Open, DOI:10.1136/ bmjopen-2021-048952

Kontakt

Siddartha Aradhya, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 34 04, e-post: siddartha.aradhya@sociology.su.se

Eleonora Mussino, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Telefon: 08-16 20 04, e-post: eleonora.mussino@sociology.su.se

Sol Juarez, Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. E-post: sol.juarez@su.se