Andrea Monti. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
Andrea Monti. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– I folkbokföringen ser det ut som att det bor fler utlandsfödda i Sverige än vad det faktiskt gör. Intressant är även att felet tycks öka, säger Andrea Monti, doktorand i sociologisk demografi vid Sociologiska institutionen.

Felet i folkbokföringen kallas övertäckning, och är känt bland både forskare och myndigheter som SCB sedan tidigare. Det uppstår när människor som lämnar landet inte registrerar sin utlandsflytt eller återvandring hos Skatteverket. Problemet är inte att forskare eller myndigheter är omedvetna om att problemet uppstår, utan att det är svårt att beräkna hur stort det är. 

Att människor inte registrerar sin flytt kan bero på olika saker – glömska, att de inte känner till reglerna eller att de är rädda att bli av med förmåner förknippade med att bo i Sverige. 

Ett sätt att mäta felet i folkbokföringen som forskare använt tidigare, är att undersöka vilka som har noll kronor i inkomst. Det sättet att mäta kan bli missvisande, eftersom en del ju kan försörjas av familjemedlemmar, ha inkomst från svartjobb eller inkomst som inte registreras i Sverige, till exempel pension från ett annat land. 

Kombinerar olika register för att mäta felet

I den här studien jämför forskarna lösningar på problemet genom att kombinera olika register, en metod som tidigare använts av SCB. De har bland annat letat efter ändringar i civilstatus, om de utlandsfödda anmält sig till någon typ av utbildning, fått gymnasiebetyg, flyttat, om de bott i ett hushåll där någon annan har haft en registrerad inkomst och om det skett någon medborgarskapsändring.

– Om det hänt något alls i ett eller flera av de registren tolkar vi det som att personerna är kvar i Sverige. Det visade sig att de viktigaste faktorerna för att se om någon är kvar i Sverige utöver egen inkomst, är just om hushållet som helhet haft någon inkomst och om en person fått eller avsagt sig svenskt medborgarskap, säger Andrea Monti. 

Studien har undersökt övertäckningen (mätfelet) bland utlandsfödda med uppehållstillstånd som är registrerade som permanent bosatta i Sverige. Resultaten visar att det är vanligast att personer från USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Danmark, Norge och Island missar att berätta för myndigheterna att de flyttat från Sverige, följt av länder i västra och södra Europa. 

– Det beror främst på att utvandringen inom dessa grupper är relativt stor, säger Andrea Monti. 

Utlandsfödda får inte fler barn totalt sett

Felet i folkbokföringen påverkar också beräkningar av hur många barn per kvinna som utlandsfödda får. Att räkna antalet barn per kvinna är det sätt som demografer använder för att beräkna barnafödandet och fertiliteten i olika länder. 

Tittar man enbart på de uppgifter som finns i officiella register ser det ut som att utlandsfödda kvinnor föder i genomsnitt 2,23 barn i Sverige. Men med forskarnas metod visar de att de utlandsfödda i snitt får 2,51 barn per kvinna i Sverige – alltså 12 procents högre fertilitet. 

Den officiella siffran för antalet registrerade födslar i Sverige är korrekt, det påverkas inte av mätfelet. Anledningen till skillnaden i fertilitet är att forskarna utesluter personer som enligt studiens sätt att räkna inte bor kvar i Sverige. 

– Det finns alltså inte fler barn till utlandsfödda i Sverige totalt sett.Det färre antalet kvinnor som antas bo kvar i Sverige måste därmed i genomsnitt ha fött fler barn i landet för att talen ska gå ihop, säger Eleonora Mussino, docent i demografi och medförfattare till studien. 

– Att inte ta hänsyn till det felet i folkbokföringen kan leda till en betydande underskattning av utlandsföddas fertilitet. Nu vill vi gå vidare med att se över hur mätfelet kan påverka vanliga mått på integrationen, som till exempel andelen sysselsatta. Vi misstänker att även det är underskattat i den officiella statistiken, säger Andrea Monti. 

Fakta: Så gick studien till

Studien bygger på registerdata för utlandsfödda i åldrarna 18-75 år under åren 1990-2012. Forskarna har använt data från myndighetsregister över totalbefolkning, socialförsäkring, emigration och invandring, migration inom Sverige, dödsorsak, ändringar i civilstatus och utbildning. 

Mer om forskningen

Andrea Monti, Sven Drefahl, Eleonora Mussino, Juho Härkönen, ”Over-coverage in population registers leads to bias in demographic estimates”, Population Studies, DOI: https://doi.org/10.1080/00324728.2019.1683219