Gunnar Andersson. Photo: Stockholm University
Gunnar Andersson. Photo: Stockholm University
Projektet, “Understanding Life Trajectories of Immigrants and Their Descendants in Europe and Projecting Future Trends (MigrantLife)”, leds av Hill Kulu, professor i kulturgeografi och demografi vid University of St. Andrews. Han är också långvarig samarbetspartner till Stockholms Universitets demografiska avdelning, SUDA.
 
– Vi kommer att undersöka hur omständigheter relaterade till samhällskontext, förhållanden tidigt i livet och viktiga skeenden senare i livet formar utrikesföddas livshistoria, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning och samarbetspartner i projektet.
Forskningen bygger bland annat på longitudinella data över befolkningen från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Med hjälp av dessa data kommer forskarna att undersöka hur sysselsättning, boendesituation och familjebildning har utvecklats för invandrare och ättlingar till tidigare invandrare under 1990-talet.

Syftet med projektet är att få en bättre förståelse av livsförloppen hos utrikesfödda, deras barn och barnbarn, och att förstå varför de skiljer sig åt mellan olika grupper.
Ett annat mål är att studera skillnaderna mellan utrikesföddas och inrikesföddas levnadsbanor. Handlar de skillnaderna om kortvariga effekter i en längre integrationsprocess? Eller visar de på att utrikesfödda i grunden har helt andra levnadsbanor?
 

Simulerar framtiden med hjälp av statistik

För att svara på dessa frågor kommer studien också att ge en bild av de utrikesföddas framtida levnadsbanor med hjälp av innovativa simuleringstekniker. Forskarna kommer här att använda longitudinella data från de fyra länderna och tillämpa statistiska metoder på dem.
Enligt Gunnar Andersson har projektet koppling till ett liknande projekt vid Stockholms universitet, MigrantTrajectories som har stöd från Forte, och som drivs i samarbete med demografer och kulturgeografer vid detta universitet.
 
– Där studerar vi utrikesföddas livsbanor sett över tiden sedan de kom till Sverige, inom områden som familj, arbete, utbildning och flyttningar inom Sverige. För att den forskningen ska kunna sättas in i ett större sammanhang krävs jämförande forskning med liknande forskningsdesign som tillämpas på länder utanför Sverige. Här kommer ERC-projektet fint in i bilden, säger Gunnar Andersson.