Kathrin Morosow. Foto: Daniel Rossetti/Stockholms universitet
Kathrin Morosow. Foto: Daniel Rossetti/Stockholm University


– Resultatet visar på hur socialförsäkringssystemet reproducerar ojämlikhet. Ekonomiskt missgynnade pappor förlorar pengar på att ta föräldraledigt jämfört med mer välbeställda pappor, säger forskaren Kathrin Morosow.

Tillsammans med forskaren Lynn Prince Cook på University of Bath har Kathrin Morosow använt registerdata från Finland för att studera pappor inom alla delar av inkomstskalan. Många män uttrycker oro för att bli straffade ekonomiskt när de tar föräldraledigt, och forskarna ville ta reda på om den oron var förankrad i verkligheten.

Finland har ett system med betald ledighet för båda föräldrarna som kan tas ut vid barnets födelse. Efter det finns en könsneutral föräldraledighet där föräldrar kan få antingen 70 procent av sin lön i ersättning, eller en fast summa för de med låga (eller inga) inkomster. 2003 introducerades en ”pappamånad”, och om pappan tar ut de två sista veckorna på den könsneutrala delen av ledigheten får han också två extra ”bonusveckor”. Ytterligare två bonusveckor kom 2010, som mest finns nu sex veckor reserverade för pappan.

Precis som i Sverige och de andra nordiska länderna har det finska systemet som mål att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, att uppmuntra män att delta i familje- och hushållsarbetet och att främja jämställhet. Dock tar finska pappor bara ut en liten del av den könsneutrala delen av ledigheten. 2016 tog hälften av papporna ut den reserverade ”pappamånaden”, men bara 5% tog ut ledighet utöver den.

Den registerdata som använts i studien inkluderar män i åldrarna 20-45 som blev pappor under perioden 1995-2011.

– En fråga som vi ville studera var huruvida introduktionen av pappamånaden 2003 minskade den ekonomiska bestraffningen av pappor, då den syftade till att göra mäns omvårdnad mer socialt accepterad framförallt i den lägre delen av löneskalan. Vi hittade inget som tyder på det. Slutsatsen blir att politikens utformning inte har någon utjämnande effekt när det gäller pappors löneutveckling efter en föräldraledighet, säger Kathrin Morosow.

Däremot visar resultaten i studien att pappor i den lägre delen av löneskalan alltså förlorar inkomst om de tar den extra ledigheten. I motsats till dem förväntas högavlönade pappor som tar ut den extra ledigheten istället tjäna mer än de som inte tar ut någon ledighet alls.

Hur kan resultaten tolkas?

Kathrin Morosow diskuterar i avhandlingen flera tänkbara tolkningar av resultaten, baserat på  tidigare forskning.

– Där har man funnit att pappor som är föräldralediga ofta är mer engagerade föräldrar efter ledigheten. Det kan självklart vara bra för barnen och familjen. Men en arbetsgivare kan uppfatta det som att män som tar föräldraledigt är mindre engagerade i sitt jobb och mindre produktiva som anställda, säger Kathrin Morosow.

Att pappor med låga löner tar ut mindre föräldraledighet har man också sett i tidigare studier, och det verkar till viss del bero på att de har mindre flexibilitet i arbetet och mindre inflytande över sin arbetstid.

– För det första arbetar pappor med låga löner i yrken där färre män tar ut föräldraledighet, vilket gör det mindre socialt accepterat. En annan möjlighet är att uttaget av den extra pappaledigheten går emot sociala normer inom arbetsklassen för hur en ”god far” som är familjeförsörjare ska agera. Vi har också sett i andra studier att chefer och arbetsledare ofta är hårdare i sina bedömningar av  arbetarklasspappors produktivitet och arbetsinsats efter att de kommer tillbaka från en föräldraledighet, säger Kathrin Morosow.

Pappor högt upp i löneskalan har däremot ofta mer flexibilitet i sitt arbete och är vanligtvis mindre styrda under sina arbetsdagar. De kan också bli mer uppmuntrade att ta föräldraledigt och att vara mer omhändertagande, vilket går ihop med bilden av det ”moderna” faderskapet. De får ofta mer stöd från arbetsgivare och kollegor vilket kan påverka lönens utveckling. En annan möjlig tolkning kommer från amerikansk forskning som sett att skillnader i hur män beter sig som pappor, kan påverka hur pass produktiva de är på sina jobb. Med andra ord – vilka sysslor de faktiskt utför i sin papparoll.

– Högavlönade pappor tillbringar mer tid på att vara pappor offentligt, exempelvis att följa med på barnens träningar och föräldramöten. Pappor med lägre löner gör mer av det dagliga arbetet i hemmet, med matlagning och tvätt, som är svårare att planera om. Det är de här krävande hushållssysslorna som tidigare har visat sig missgynna även kvinnors löner, säger Kathrin Morosow.

Hennes slutsats är att även om nordisk familjepolitik är bland de mest jämställda i världen så drar inte alla sociala grupper lika stor nytta av den.

– Oavsett om det beror på att män från olika samhällsklasser får olika mycket stöd från sina arbetsgivare eller socialt tryck så har finska pappor med lägre löner visat sig använda systemet mindre än de med högre löner. Dessutom straffas de ekonomiskt när de väl använder det. Politiker och andra beslutsfattare behöver titta mer noggrant på både klass och kön som hinder för att använda och dra nytta av föräldraförsäkringen, säger Kathrin Morosow.

Mer om forskningen

Morosow, Kathrin; Cooke, Lynn Prince (2018): Why Daddy Doesn’t Do it: Paternal Leave Effects on the Wage Distribution. Stockholm Research Reports in Demography. DOI: https://doi.org/10.17045/sthlmuni.7381181.v1 Preprint (ej peer-review-granskad), del av avhandlingen:
 
Morosow, K. (2019). Side Effects: Unintended Consequences of Family Leave Policies (PhD dissertation). Department of Sociology, Stockholm University, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171410

 

För mer information, vänligen kontakta Kathrin Morosow via e-post (talar engelska), km937@bath.ac.uk eller kathrin.morosow@sociology.su.se