Studenter i klassrum framför lärare. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet
Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet

Hösten 2017 genomförde vi en enkätundersökning bland våra tidigare studenter, våra så kallade alumner. Samtliga studenter - 1054 stycken - som slutfört en kandidatuppsats i sociologi någon gång från och med vårterminen 2007, till och med höstterminen 2016 fick möjlighet att svara. 433 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent. Här presenterar vi några av resultaten från undersökningen – fler resultat från enkäten hittar du här. 

Kvantitativa metoder var de som studenterna hade mest användning för, utbildningen utvecklade i första hand studenternas analytiska förmåga, och programstudenter som gått Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys var nöjdast. Det är några av resultaten från undersökningen.

Vad tyckte studenterna om utbildningens kvalitet och relevans?

De som svarade på enkäten fick ta ställning till påståenden om att utbildningen höll en övergripande hög kvalitet respektive har hög relevans för sitt nuvarande arbete, och gradera sitt svar på en skala på 1-5. Punkt 1 på skalan motsvarar instämmer inte alls, och 5 motsvarar instämmer helt.  

Runt 40 procent av de som svarade tyckte att utbildningen höll en hög kvalitet, och 68 procent tyckte att den hade hög relevans för deras nuvarande arbete. 

Min sociologiutbildning höll en övergripande hög kvalitet resp. har hög relevans för mitt arbete
Bildtext: Min sociologiutbildning höll en övergripande hög kvalitet respektive har hög relevans för mitt nuvarande arbete (skala 1-5)


Vilken nytta hade studenterna av kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och programvaror för att analysera statistik? 

I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden som löd: ”I mitt arbete har jag nytta av färdigheter i kvalitativa metoder, kvantitativa metoder respektive statistikprogram”. Med statistikprogram menar vi här mjukvara som SPSS och STAT, som används för att analysera data. Respondenterna fick gradera dessa tre olika påståenden på en skala mellan 1-5, där 1 betyder ”instämmer inte alls” och 5 motsvarar ”instämmer helt”. 

Över hälften, 52 procent instämde eller instämde helt i påståendet att de haft nytta av det de lärt sig om kvalitativa metoder under utbildningen. Närmare 25 procent hade inte haft nytta av dessa metoder. 

Drygt hälften, 56 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att de haft nytta av det de lärt sig om kvantitativa metoder. De som inte instämde i påståendet i högre eller lägre utsträckning var runt 24 procent. 

När det gäller statistikprogram som SPSS och STATA, uppgav färre av respondenterna att de haft nytta av dessa – 31 procent. Här var andelen som inte tyckte att de haft nytta av dessa alltså högre, runt 58 procent. 

Nytta av färdigheter i kvalitativa metoder, kvantitativa metoder resp statistikprogram
Bildtext: I mitt arbete har jag nytta av mina färdigheter i kvalitativa metoder, kvantitativa metoder respektive statistikprogram (skala 1-5)

 

Fick de förbättrad förmåga att analysera, skriva och presentera inför grupp?

Respondenterna fick också ta ställning till om studierna i sociologi hade förbättrat deras analytiska förmåga, skrivande samt presentationsfärdigheter. De fick gradera även dessa påståenden på en skala mellan 1-5, där 1 motsvarar ”instämmer inte alls” och 5 motsvarar ”instämmer helt”.

Närmare 94 procent uppgav att utbildningen i sociologi förbättrat deras analytiska förmåga, och nästan 81 procent att deras kunskaper i att skriva hade förbättrats. 

När det gäller färdigheter i att presentera muntligt inför grupp, var det färre som hade upplevt någon förbättring – 35 procent.  

Mina studier har förbättrat min analytiska förmåga, mitt skrivande resp presentationsfärdigheter
Bildtext: Mina studier har förbättrat min analytiska förmåga, mitt skrivande respektive mina presentationsfärdigheter (skala 1-5)


Kvalitet och relevans

Mest nöjda med utbildningens kvalitet och relevans är de som gått Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys, där 85 procent ansåg att utbildningen hade hög kvalitet, och närmare 80 procent att utbildningen var relevant för deras nuvarande arbete. 

74 procent av de som läst fristående kurser tyckte utbildningen höll hög kvalitet och 70 procent av dem ansåg att den var relevant för deras jobb idag.

Av våra alumner från Kandidatprogrammet Arbetsliv och arbetsmarknad (tidigare en så kallad studieordning) ansåg 66 procent att utbildningen höll hög kvalitet och 60 procent att den var relevant. 

Minst nöjda med utbildningens kvalitet och relevans är de som gått PAO. Där tyckte närmare 61 procent att utbildningen höll hög kvalitet, och lika stor andel att den var relevant för nuvarande jobb. 

Bild 4 alumnenkät kvalitet
Bildtext: Andelen i olika kandidatprogram som anser att utbildningen i) var av hög relevans för deras nuvarande arbete, ii) höll hög kvalitet, iii) gav användbara metodkunskaper, samt iv) i hög grad förbättrade deras analytiska, skriftliga respektive presentationsförmåga. FRI = Fristående kurser i sociologi. SSA = Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys. PAO = Kandidatprogrammet Personal, arbete och organisation. AOA: Kandidatprogrammet Arbetsliv och arbetsmarknad (tidigare en sk studieordning).