Andrea Dunlavy.
Andrea Dunlavy.

- För vissa grupper med en högre utbildning än vad deras arbete kräver, finns det en koppling mellan dålig självskattad hälsa särskilt bland män och kvinnor från länder utanför Västeuropa, säger Andrea Dunlavy, nybliven doktor i sociologi på CHESS, Center for Health Equity Studies och Sociologiska institutionen.

I Sverige har överutbildning bland utlandsfödda diskuterats alltmer i den offentliga debatten. Ofta tas exempel som att ingenjörer, advokater eller läkare jobbar som taxichaufförer upp. Trots det har det hitintills funnits lite forskning på vad denna så kallade ”mismatch” eller överutbildning, det vill säga ha en högre formell utbildning än vad ens yrke kräver, har för hälsoeffekter.

Den här studien visar att en del överutbildade arbetstagare födda utomlands är mer benägna att rapportera dålig hälsa jämfört med svenskfödda arbetstagare som inte är överutbildade. Författarna hittade däremot inget samband mellan dålig hälsa och överutbildning bland infödda arbetstagare, något som det krävs ytterligare forskning för att förklara.

– Vi har en integrationspolitik med fokus på sysselsättning, där allt handlar om att få in utlandsfödda på arbetsmarknaden. Men det handlar inte bara om att få folk i jobb. Vi måste också se till vilka hälsoeffekterna är på arbetslivet, och de arbetsförhållanden som karaktäriserar de jobb som människor får, säger Andrea Dunlavy.

Förklaringen kan ligga i att utlandsfödda oftare än svenskfödda upplever en större stress till följd av sin överutbildning. I förlängningen kan det leda till sämre hälsa. Exempelvis löper utlandsfödda större risk att uppleva stressfaktorer som diskriminering. Diskriminering kan i sin tur leda till att utlandsfödda oftare får jobb som de är överkvalificerade för. Utlandsfödda kan också få svårare att gå från jobb där de är överkvalificerade på grund av arbetsmarknadsintegrationsproblemen som de står inför. Detta kan medföra erfarenheter av kronisk stress, som kan vara särskilt hälsofarliga.

Arbetsmarknaden i Sverige idag blir också alltmer polariserad. Det finns fler låglönejobb och fler högavlönade jobb, men färre jobb i mitten.

– Vi ser också en mer osäker arbetsmarknad och utvecklingen av en "gig-ekonomi", där arbetare och och konsumenter länkas ihop genom appar i mobilen.

Den här typen av förändringar är - i kombination med en integrationspolitik som främst syftar till sysselsättning men som tar mindre hänsyn till kvaliteten på sysselsättningen - viktiga faktorer att ha i åtanke när det gäller hälsan hos utlandsfödda, menar Andrea Dunlavy.

– Det är viktigt eftersom utlandsfödda personer i allmänhet tenderar att uppleva fler brister på arbetsmarknaden jämfört med svenskfödda, säger hon.

Mer om forskningen

Studien "Educational mismatch and health status among foreign-born workers in Sweden", författad av Andrea Dunlavy, Anthony Garcy och Mikael Rostila är en av fyra studier i Andrea Dunlavys doktorsavhandling  “Between Two Worlds: Studies of migration, work, and health” (2017).

För mer information, kontakta Andrea Dunlavy, tele 08 16 31 88, andrea.dunlavy@chess.su.se.